Unga källsorterar i mindre utsträckning
Upplevs som besvärligt och att de har begränsat utrymme i sin bostad.
Nio av tio privatpersoner uppger att de ofta eller alltid är delaktiga i hushållets källsortering. Lika många menar att de källsorterar alla eller merparten av sina förpackningar. Samtidigt visar statistik och plockanalyser att mer än hälften av plastförpackningarna hamnar i soppåsen. Och störst potential till förbättring finns bland unga. Det visar en färsk rapport från återvinningsaktören Näringslivets Producentansvar.
– Det ska vara självklart att nyttja de resurser vi redan har. En välfungerande återvinning är en förutsättning för en cirkulär ekonomi och den börjar med källsorteringen i hemmen. Därför är det oroande när vår rapport visar att ungas svar sticker ut negativt i flera frågor, framför allt i relation till äldres svar. Det är beteenden vi vill arbeta för att förändra, så att de inte följer med upp i åldrarna eller förs vidare till kommande generationer, säger Sofie Rådestad, ansvarig för kommunal samverkan på Näringslivets Producentansvar.
Rapporten Återvinningsbarometern 2026 - källsortering av förpackningar i Sveriges hushåll visar att unga i åldrarna 18–29 år är mindre delaktiga i källsorteringen, de slänger i högre utsträckning plastförpackningar i soppåsen och lägger annat avfall än förpackningar i förpackningsinsamlingen. Det som framför allt hindrar unga från att källsortera fler förpackningar är att det upplevs som besvärligt och att de har begränsat utrymme för källsortering i sin bostad.
– Hushållen i Sverige behöver sortera ut fler förpackningar, inte färre. Det är särskilt viktigt för plastförpackningar, där källsorteringen måste fördubblas om Sverige ska ha en chans att nå återvinningsmålet. 40 procent av de unga uppger att den vanligaste förpackningen som de slänger i soppåsen är plastförpackningar. Samtidigt har de lägst förtroende för att just plastförpackningar faktiskt återvinns, säger Sofie Rådestad.
Sverige når inte återvinningsmålet för plastförpackningar och mer än hälften av plastförpackningarna källsorteras aldrig. En fjärdedel av en genomsnittlig soppåse innehåller förpackningar som borde ha källsorterats, framför allt av plast och papper.
– Trots att nästan hälften av de tillfrågade unga känner till att källsortering är lagstadgat och har god kännedom om att icke källsorterade förpackningar eldas upp, hindras de av att källsortering upplevs som något krångligt i deras vardag. För att förändra detta behöver flera aktörer agera; kommuner, fastighetsägare, byggaktörer, producenter, men också regeringen och Naturvårdsverket, säger Sofie Rådestad.
Fem rekommendationer från rapporten:
Att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att 1) identifiera hinder och lösningar för ökad källsortering hos unga, 2) undersöka effekten av en nationell informationskampanj, samt 3) identifiera vilka budskap som är mest effektiva för att nå unga.
Att kommuner kommunicerar nyttan av att fler förpackningar källsorteras och går till återvinning istället för förbränning.
Att fastighetsägare ser till att miljörum är rena och välskötta med tydlig skyltning.
Att byggaktörer planerar för ytor avsedda för källsortering och förvaring av förpackningsavfall i ett så tidigt skede som möjligt i planeringen av nya bostäder och lokaler.
Att producenter designar förpackningar som är enkla att källsortera, och märker dem med tydliga sorteringsanvisningar.
Ladda ner rapporten: Återvinningsbarometern 2026 – källsortering av förpackningar i Sveriges hushåll
Text och bild: Näringslivets producentansvar


